Igår var det exakt ett år sen min älskade Trollet kom hem från sina fodervärdar. Han var hos dom i 10 månader (om jag räknat rätt) men det kändes som flera år! Gud vad jag saknade honom varje dag och ni vill inte veta hur tomt stallet var när inte han var där. Jag åkte och hälsade på honom några gånger och för varje gång var det svårare att åka därifrån. Han hade det såklart jättebra men ändå grät jag varje gång jag var tvungen att skiljas från honom, igen....
Lyckan att få hem honom den 12/6 2011 går inte att beskriva. Även om jag vid det tillfället hade ridförbud och inte kunde rida honom var det underbart att ha honom hemma och känna hans doft :)
Idag red vi ett dressyrpass på ridbanan och han kändes klockren. Öppna, sluta, skänkelvikning, förvänd galopp, stegring, passage, spansk skritt...jaaa you name it...! Min fina nordistravare som inte travade tillräckligt fort vet precis hur man ska röra sig för att folk ska säga woow.
mysisar :) puss
SvaraRadera