Man vet att sommaren är på väg när man kommer på klockan halv 9 på kvällen att man vill rida OCH det är möjligt! Barbacka på långa tyglar i tröja, underbart!
Och vet ni vad... Här om dagen var första gången sen Trollets bortgång som jag red bara för att jag verkligen ville. Innan har det mer känts som ett "måste" att motionera Raffe och det har inte alls varit samma sak som det tidigare var. Men här om dagen red jag ut i solskenet och helt plötsligt kände jag en gnutta av den där glädjen jag nu länge saknat. Kanske blir det bättre ju längre tiden går....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar! Jag hoppas skriver din kritik på ett sånt sätt som du själv skulle vilja få den. Om du skickat en fråga ska jag försöka svara på den så snabbt som möjligt.
Det är inte alltid jag skickat svaret till din blogg/mejl så titta gärna in på inlägget igen för att läsa ditt ev. svar.
Tack / Sofie & co