VILKEN ÅKTUR

Igår provade jag rida Trollet med det nya bettet och dom nya tyglarna. Tyglarna är väl egentligen lite för korta men om jag håller längst ut och lägger fram handen lite på manken så kan han gå men läng, utsträckt hals. Han fungerade faktiskt helt okej på det nya bettet, tuggade och kände ganska mycket på det men sa inte ifrån. Vi red en bit på grusvägen bort till en stubbåker där vi red lite skänkelvikning, öppna, sluta och ganska mycket på åttor. Böjningen satt där den skulle, han flyttade fint för både vikten, skänkeln och tygeln. Det enda som vi inte var överens om var farten - det skulle gå fort tyckte Trollis. Men vi kompromissade lite och tog halva passet i min takt och halva passet i hans takt. Det ska ju vara rättvist!

Idag provade jag rida Raffe på samma bett och träns. Eftersom jag mest skrittar igång Raffe efter hans väldigt korta vila så red vi ut fast det blåste och började bli lite mörkt. Och vilka åkturer jag fick! Det är helt otroligt hur han klarar av att göra dom där jädra skutten. Först skrittar han så fint och böjer så fint på lilla nacken med öronen spikade framåt... och sen... PANG BOM FJONG SKUTT PLING..... RAFFE #%@# !!!!!! Tvärnit, jag sätter i fötterna i stigbyglarna igen, rättar till sadeln och tar tyglarna.... sen skrittar han så fint och böjer ännu en gång så fint på lilla nacken med öronen spikade framåt.... PANG KRASCH FJONG SKUTT SVISH..... men RAFFE #%@# häst!!!!

Efter ett antal av dessa ... glädjestunder från Raffes sida.... pallade inte ryggen mer utan jag fick så snällt hoppa av och leda hem min häst. En nöjd Raffe fick sin mat och stod länge och gäspade i stallgången av belåtenhet efter en väldigt rolig ritt från hans sida. Själv sitter jag här och knaprar morfin.

Raffe och jag på banan Maj 2010. Ibland kör vi på dom högre skolorna.... Bushäst!

Kram Sofie :)