VISSA HÄSTMÄNNISKOR

Varför ska vi hästmänniskor tjafsa så himla mycket med varandra? Vi lägger oss i hur den andra rider, hanterar sin häst, sköter sin häst mm. Jag tror faktiskt inte hästarna bryr sig det minsta om hur boxen är mockad eller om någon har glömt en hovkrats i stallgången. Vi hästmänniskor är sånna besserwissar och jag är minsann inget undantag. Jag brukar låta andra få sköta sitt och drar mig så gott det går från att lägga mig i. Men märker jag att en person gör något som hästen skulle kunna lida av eller som inte är bra för hästen så kan jag försöka komma med ett litet tips. Märker jag att personen inte lyssnar eller att hästen verkligen lider så säger jag till. Jag bryr mig faktiskt inte om ifall personen i fråga tycker jag verkar dryg i det läget, hästen ska gå i första hand.

 

Ibland känner jag att det är lite tråkigt att ha eget stall och inte ha någon att rida med. Men ibland känner jag helt tvärt om, guuud vad skönt att inte ha massa andra människor springandes i stallet. Jag kan göra precis vad jag vill, slänga saker var jag vill och ingen klagar över det! Jag kan lämna min häst ståendes i stallgången medan jag springer in i mitt hus och dricker, går på toa eller pratar i telefonen. Skulle jag ha massa andra människor i stallet skulle det troligtvis bli ett jädra liv om jag skulle lämna min häst 5-10 min ensam. När jag går från stallet står hästen och mer eller mindre sover i stallgången, när jag kommer tillbaka står hästen precis likadant. Vad gör det om jag låter hästen stå där själv? Bra träning enligt mig! Sen ska vissa hästar inte lämnas ensamma i stallet om dom inte klarar av det, t.ex Trollet som blir stressad av att vara ensam.

 

Det finns så många olika sätt att rida sin häst på, vi alla har vårat egna lilla sätt och våra egna små knep. Vissa personer gör ett superbra jobb med sin häst och dom ska ha all beröm i världen för vad dom gör. Men sen ser man ibland folk som hackar ner på dom som inte är lika duktiga, nybörjare. Det gör ont i mitt hjärta att se när t.ex tonåringar går på barn för deras ridning. Vi har väl alla varit nybörjare någon gång och vi lär oss med tiden? Jag anser dock att man inte ska lära sig allt för mycket av sina misstag, hästen tar mycket stryk av för många misstag och jag ser hellre att det inte blir några misstag utan att man får hjälp från början så man kan undevika misstagen.

 

Trollet har varit otroligt tålmodig dom första åren i min ägo då jag experimenterade mycket. Jag har inte tränat för någon tränare och heller inte haft någon som stått och tjatat på mig när jag ridit. Jag har helt enkelt fått lista ut vilken hjälp som flyttar och rör vad. Men jag har varit försiktig och själv varit tålmodig och låtit allt ta sin lilla tid. Under dessa år har det varit skönt att vara själv i stallet för vem vet hur det annars hade varit om det ständigt hade varit folk med olika ridstilar som försökt säga hur jag ska göra och kommit med dåliga tips till mig? Samtidigt kanske utbildningen hade gått fortare om jag hade fått mer hjälp av duktigt människor och fått bra, värdefulla tips? Det vet man ju aldrig men hade jag fått välja hade jag nog valt det förstnämnda, bara för att vara på den säkra sidan.